Direktlänk till inlägg 21 juni 2014

Älskad från första stund

Av vonbargen - 21 juni 2014 21:41


Jag vet inte om jag plågar mig själv men jag älskar denna låten. Men samtidigt så blir jag så ledsen när jag hör den, det var den första låten jag/vi lyssnade på när vi fått beskedet att Edvins liv inte går att rädda. Denna låten är så förknippad med honom och jag gråter varje gång jag hör den. Tänk om bara min kärlek hade räckt....


Jag får fortfarande ångestattacker där jag glömmer av att andas ibland. Livet är fortfarande förjävligt vissa perioder och smärtan i mitt bröst finns fortfarande kvar. 

Jag är livrädd att lillebror inte får komma hem han också. Tom barnen frågar om det är säkert att han kommer hem...det gör så ont i mig att de skall behöva ha de tankarna. Jag önskar så att jag kunde lova dem att allt blir bra, men när jag inte ens själv har de tankarna är det svårt. Jag vet att oddsen är "på vår sida". Men vad gör det? Ni som inte har varit med om det jag varit kommer aldrig förstå mig och mina tankar. Ni kanske tycker jag borde tänka posetivt och vara glad hela tiden?  Men det funkar inte så. Inte i min hjärna iallafall. 


Jag läste en sådan fin dikt igår som jag vill dela med er. 


I lövad skrinda så fylld utav skratt 
små pojkar i sjömanskravatt 
På mjuka små fötter runt midsommarstång 
små rosa flickor med hatt och ballong 
Och där mitt ibland oss i den ljuvaste tid 
en tomhet, en saknad, en stilla frid 
I lövad skrinda med bus och kiv 
En tom liten plats. Där saknas ett liv.

 

Två ben som inte fick dansa en gång
En saknad groda kring midsommarstång
En blick som ingen fick möta idag
En änglavinge på lätta små slag 
över blomsterfylld äng i ditt sommarland 
men här på jorden, här fattas din hand
På sommarprydd grav i solens sken
en flyktig kyss på en skrovlig sten


En krans utan hjässa, en ros i en vas
Så väl dolda tårar i skuggiga glas 
Och en röst som viskar i mitt hjärta idag 
"Mamma förstå, att i dem finns jag 
I barnens glittrande blick ser du mig 
Jag finns här för alltid precis intill dig
I barnens klingande skratt där hörs jag 
Däri vart hjärta, i vart andetag,
Älskade mor, där finns jag..."


Så saknad och så älskad.
Ett osynligt barn...

 
 
Jag saknar honom så otroligt mycket. Min fina prins.   
Han skulle också funnits med igår, firat midsommar med oss och tagit upp en plats kring bordet. 
varför, varför, varför? Jävla liv! 
 
 



 
 
Ingen bild

Moster Barbara

22 juni 2014 03:07

Oh gullan en mamma forstar hur du kanner dig ock vi alla forstar att du ar angslig. det ar helt naturligt. Vad en fin dikt! Du kommer alldrig att glomma Edvin men med aren blir smartan mindre. Alskar er alla ock saknar er. Ber till Guden att allt blir bra igen. Puss ock kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av vonbargen - 29 januari 2016 11:45

I vanlig ordning skriver jag detta för min skull och jag behöver verkligen få ur mig en del känslor och bloggen har ju fungerat bra för den saken tidigare.   Jag har varit hemma, sjuk, sedan i tisdags. Så jag har haft mycket tid för att tänka på ...

Av vonbargen - 6 juli 2015 07:21

I fredags var jag på min fina kusins begravning. Det var en fin begravning men väldigt känslosam. Det är så fel att begrava sitt barn som min farbror och faster behövde göra. Jag har också gjort det och i fredags sjöng vi samma psalm som på Edv...

Av vonbargen - 30 april 2015 17:13

Äntligen sitter jag på vagnen på väg hem. Veckan har varit så hektisk och jag har jobbat över alla dagar. Idag blev jag klar i tid. Kändes så skönt att gå vid 16 och veta att nu är det tre dagar ledigt som väntar. Men givetvis kom jag på en viktig sa...

Av vonbargen - 27 mars 2015 09:21

....förälddraledig! På måndag går jag till jobbet. Nytt jobb dessutom så det är lite blandade känslor. Ska bli både kul och spännande men samtidigt kommer jag längta ihjäl mig efter busungen. Men nu är det D:s tur att vara hemma några månader. ...

Av vonbargen - 20 mars 2015 10:39

Idag är det rocka sockorna och hela FB svämmar över med bilder på olika strumpor! Toppen tycker jag som själv bär olika sockor. Men idag är också en dag då man kan bära vitt för att stödja de som saknar och har förlorat sitt barn. Jag har alltså ...

Ovido - Quiz & Flashcards