Tiden går, nu är det 20 dagar kvar till julafton och 23 dagar tills vårt plan lyfter. Skall bli så skönt att få komma bort lite.

Vilket j-vla år rent ut sagt. Det skulle varit ett av de lyckligaste i våra liv men blev raka motsatsen. Nästa år kan och måste bara bli bättre.

Året börjar med att jag fyller 30. Alltså, jag hade tänkt ha kul o ställa till med en hejdundrande fest på min 30 års dag. Men inte nu längre. Jag är inte på festhumör. Jag har verkligen fått kämpa med att följa med familjen på fest eller fikor hos vänner och familj. Egentligen vill jag inte, men jag har följt med för D skull. Hade jag fått bestämma skulle jag helst inte träffat någon från släkten.

Julen är snart här och jag känner inte alls för att fira nån j-vla jul! Men det måste jag ju. Barnen skall inte behöva bli drabbade bara för att jag inte har lust. Jag har inte lust att laga mat, städa eller pynta. Jag orkar inte!!! Bläää! Kan jag inte bara få ligga i sängen och dra täcket över huvudet tills jag mår bättre och vill hitta på saker?

Det har varit svårt för D att förstå att jag inte vill ha någon fest. För mig är det klockrent, jag vill inte! Han är nog lite ledsen för det men jag struntar faktiskt i det. Bara för att det är tradition och att ALLA andra har haft en fest så betyder det inte att jag ställer upp och bjuder till. Jag är helt enkelt inte på det humöret. Jag är mest arg!!!


I fredags den 29 november skulle Edvin blivit 4 månader. Istället för att fira honom eller åka till minneslunden var jag tvungen att gå på fest. Kompisar, gravida, familj och barn! Kalla mig egoistisk eller vad vet jag men jag tål inte att umgås med den familjen för tillfället. Jag vill inte se en tjock bebismage, jag vill inte höra om gravkomplikationer, jag bara vill inte!!! Livet e så j-vla orättvist och just nu gör det bara så ont att träffa vissa människor. Då vill jag hellre undvika dem. Andra ska såklart få vara lyckliga men deras lycka påminner så fruktansvärt mycket om min egen olycka. Så jag vill inte!!!!

Detta blev ett långt och ärligt inlägg. Nu vet ni hur jag känner (om ni inte redan visste det). Jag tänker inte skämmas eller ha dåligt samvete över detta inlägg. Jag behövde få det ur mig.

Jag vill inte!!!!!!!